Qwarnströms skinnskola

Vad är värt att veta om skinn?

Först måste vi ta reda på hur ett skinn ser ut. Det gör man enklast genom att se det i genomskärning. Skinnet består av tre på varandra liggande skikt:

  1. Narv (överhud)
  2. Läderhud
  3. Underhud

I regel, vid tjockare skinn, klyver man detta i två delar s.k. spaltning, kvar får man då Narv och Spalt.

Vilka delar använder man till vad?

Narv

  • Nappa – är den övre sida som kallas narv, förenklat är det hårsidan. Exempel på olika nappa: lammnappa, nötnappa, getnappa, svinnappa
  • Mocka – är den undre sidan av narv som slipas (köttsidan). Exempel på olika slags mocka: lamm-mocka, svin-mocka, get-mocka. Suede är engelska för mocka, namnet kommer av att mockan är en svensk uppfinning.
  • Nubuk – här används den övre narvsidan, och slipas till en sammetsliknande narv.

Att Notera:

Brunt skinn är ej dess naturliga färg, utan allt skinn är färgat.

Spalt

Skinnen innehåller ej samma täthet i fibrer som narven, vilket innebär sämre slitstyrka

Färgning av skinn

Färgning av skinn är ett mycket vanskligt och svårbemästrat arbete,som kräver lång vana och stor noggrannhet. Skinn är nämligen en naturprodukt vars egenskaper i hög grad varierar och då man inte kan förbehandla ett sådant på samma sätt som till exempel textilier, blir färgningen svårare.

Det förekommer olika metoder av infärgning och det är oftast respektive garveris egen hemlighet, hur man gör och vad man gör för att färga ett skinn.

Det finns två olika benämningar vi skall titta på.

  1. Anilinfärgat skinn: Man använder vattenlösliga anilinfärger som tränger igenom från yta till botten. Snittar man ett skinn ser man att skinnet är genomfärgat. Skinnen färgas i stora färgbad.
  2. Sprutfärgat skinn: Skinnen förfärgas i valkfat och sprutas därefter. Denna metod används för de flesta skinn som man färdigställer på nappa-sidan(narv). Skinnet får då en vacker motståndskraftig yta. Det kan jämföras med målning eller lackering av en yta. Hela processen utföres på en färgbana med roterande sprutor för en jämn färgad yta.

Sammanfattning/Kvaliteter

Kort sammanfattning av olika skinns innebörd

Nappa

  • Lamm: Tunnare skinn med lösare struktur gör lammet smidigt och mjukt, men det medför att skinnet förlorar lite av sin styrka från yttre påverkan, t.ex. från vassa eller spetsiga föremål. Med normal försiktighet mot dessa har plagget en lång livstid.
  • Nöt: I och med att nöthudar kommer ifrån olika arter inom familjen varierar kvaliteten något men rent allmänt gäller en fast struktur som gör skinnet starkt och står emot yttre påverkan väldigt bra. Ett plagg att slita på, högre vikt än lamm.
  • Get: Kanske det starkaste skinnet när det gäller fasthet och yttre påverkan. Sin styrka får den från de korslagda fiberstrukturerna i skinnet. Detta innebär fasthet i olika riktningar. I gamla tider var getrocken lika användbar i skogen som till vardags. Vikt på skinnet är beroende på vilken tjocklek skinnet har.
  • Svin: Utmärkande för skinnet är mönstret (spår av håren) på nappasidan Skinnet är tunnare poröst, men med godkänd styrka. Skillnad finns i kvalitet.

Mocka

  • Svinmocka: Ett starkt och fint skinn som genom sin slipning får en luden yta.

På grund av olika framtagningsmetoder skiljer det i kvalitet. Högre kvalitet = jämnare och finare yta med fast och mjuk känsla. Att notera, fettet sitter under läderhuden vilket gör att fiberstrukturen ej påverkas nämnvärt och plagget bibehåller en relativt hög slitstyrka.

  • Getmocka: Kännetecknas av en tätare ludd jämfört med svin. Fast struktur och styrka.
  • Lammocka: Tunna, lätta och smidiga skinn. Strukturen något lös som påverkar styrkan. Känslig mot yttre påverkan.

Spalt

Förekommer oftast i Nöt och Svin, som nötspalt, svinspalt och spaltmocka. Spaltdelen av huden innehåller mindre struktur vilket innebär mindre styrka i skinnet. Vanligt förekommande är att belägga spalten med en yta och använda till skoläder. Idag går utvecklingen snabbt framåt och det kommer även inom beklädnads. Rivstyrkan är inte så kraftig som i övriga delar av skinnet. Rankas som den sämre delen av skinnet.

Rengöring

  • Allmän skötsel: Häng alltid ett skinnplagg på en välformad galge. Om plagget blir vått: Häng på en bra galge och torka i rumstemperatur. Känns plagget styvt när det torkat, gnugga skinn mot skinn, borsta med klädborste eller torr tvättsvamp.
  • Fläckar: Fettfläckar kan tas bort genom att fläcken täcks med krita (skrapas av vanlig vit skolkrita). Låt kritan absorbera fettet, helst över natten, borsta sedan bort och gnugga skinn mot skinn.
  • Vattenlösliga fläckar: ( typ matrester utan fett) kan tas bort med en vit fuktad bomullstrasa, torka efter med torr trasa. Låt torka och gnugga skinn mot skinn.
  • Svårare fläckar: klarar man inte själv utan lämnas till fackman för råd om lämplig behandling. Använd aldrig bensin eller andra lösningsmedel som kan skada färgen eller plaggets ytfinish.
  • Rengöring: När det är dags för rengöring skall man vända sig till en fackman, dvs ett speciellt skinntvätteri som har de rätta hjälpmedlen för skinn och dessutom kan efterbehandla skinnet så att det bibehåller fett, färg och ytfinish. Obs, ett begagnat plagg blir aldrig exakt som nytt efter en rengöring.
  • Tvätta själv: Vi har nu även ett specialtvättmedel där man kan tvätta jackan i tvättmaskin, fintvätt 30 grader, får ej centrifugeras. Efter tvätten formar man till jackan och torkar den på en bra hängare, eller om det är en tyngre jacka, torkar den liggande på en handduk. Man kan sen eventuellt spraya den med impregneringsspray.

Öppettider

Vardagar 10 - 18
Lördagar 10 - 14

 

Stationsgatan 10, BORLÄNGE.
Tel: 0243-10640

NYHET